Tunturit
Tunturits naturreservat är ett stort och starkt kuperat, väglöst vildmarksområde i ett ovanligt östligt läge.
Tunturits naturreservat är ett stort och starkt kuperat, väglöst vildmarksområde i ett ovanligt östligt läge. Större delen av reservatet ligger ovanför gränsen för fjällnära skog och från de många bergstopparna i reservatet har man en milsvid utsikt över reservatets vackra, vidsträckta myrmarker, fjällhedar och urskogar. Mellan topparna Ustunturi och Porotunturi i reservatets norra del ligger sjön Narkusjärvi. I Tunturit finns ett flertal större myrkomplex, varav flera är klassade med högsta värdeklass i länsstyrelsens våtmarksinventering.
Bland dessa märks Narkausvuoma i reservatets nordöstra del, Murtomaanvuoma i nordväst, samt Vinsavuoma längst ner i sydost. I dalgången mellan bergen ses långsmala strängmyrar och på bergens sidor uppträder översilningsmyrar. Myrslåtter har bedrivits på vissa av våtmarkerna i området och till exempel på Keskiilakijänkkä finns fortfarande några lador kvar som påminner om äldre tiders markanvändning. Området har inte fornminnesinventerats och det finns därför inga registrerade fornlämningar i reservatet.
Det är dock känt att Tunturit under lång tid nyttjats som renbetesland av den samiska befolkningen. Hela området har även i dag betydelse för renskötsel och delar av reservatet nyttjas av de olika samebyarna till olika ändamål under olika delar av året. Skogarna i Tunturit domineras av vidsträckta områden med gamla urskogsartade granskogar med mycket höga naturvärden. I stora delar av naturreservatet saknas helt spår av skogsbruk och skogen uppvisar tydlig urskogskaraktär.
I vissa delar finns dock spår av äldre plockhuggning, till exempel i tallskogarna öster om Kouloiva. Inslaget av lövträd varierar i området, men högre upp i sluttningarna på bergen ökar inslaget av björk gradvis, innan skogen helt tar slut och övergår i en karg fjällhed. Även om skogarna i reservatet till övervägande del är mycket gamla, förekommer även en del yngre skogar av både gran och löv som uppkommit efter skogsbränder på 1800-talet. Sådana bestånd finns bl. a på syd- och västsluttningen av Porotunturi och längst ner i den södra utbuktningen av reservatet.
Tallskog förekommer främst på Nakaustunturis sydsluttning samt i dalgången öster om de tre Kuoloivabergen. Skogarna är till stor del lågproduktiva även om det lokalt förekommer bestånd med högre bonitet, främst i nordsluttningar med rörligt markvatten. I dessa bestånd förekommer mycket gammal, grovvuxen granskog på frisk ristyp som i anslutning till bäckdråg ibland övergår i högörttyp. Stora mängder död ved förekommer och på de många lågorna, särskilt i norra delen av reservatet, finner man ett flertal rödlistade arter som är knutna till gamla granurskogar.
Grantickeporing, nordlig parasitporing, samt flera exemplar av rosenticka har hittats i nordvästra delen av reservatet, liksom ullticka, gammelgranskål, rynkskinn, gränsticka, lappticka, harticka och ostticka. Violmussling har påträffats i den södra utbuktningen av reservatet och tajgaskinn har observerats i den nordöstra delen. Sammantaget utgör Tunturit ett unikt vildmarksområde med mycket höga natur- och bevarandevärden.
## Om området
Naturreservat i Gällivare, Pajala, bildat 2008. Areal 12 318 hektar, varav 12 253 hektar land. Förvaltare: Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Syftet med skyddet är att bevara biologisk mångfald (men ej preciserat, syfte åberopat), tillgodose behov av område för friluftslivet (forskning/referensområde, frånvaro av skogsbruk och exploatering mm), landskapsbild; öppna landskap och utsiktsplatser, naturlighet (tysthet, större sammanhängande område med höga upplevelsevärden) och vårda och bevara värdefulla naturmiljöer (block mm), fjällmiljö, forskning/referensområde, geologi, skogsmiljöer, substratmiljöer (sand, våtmarksmiljöer).
*Beskrivningen kommer från Naturvårdsregistret (Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Norrbottens län).*
Gällivare, Lappland · Fler utflyktsmål i Lappland
I närheten
- Rissavaara (12.4 km)
- Teletöisentunturi (12.6 km)
- Lehtiroa (15.5 km)
- Jertta (23.3 km)
- Jylkkyvaara (24.5 km)
- Vettasrova (24.7 km)
- Amasvaara (24.7 km)
- Palolaki rengärde (23.6 km)
