Oxeråsen

Oxeråsen består av ett stort sammahängande område äldre skog i kuperad bergsterräng med skiftande sammansättning.

Oxeråsen består av ett stort sammahängande område äldre skog i kuperad bergsterräng med skiftande sammansättning. Här finns såväll delar med tallskogsdominans, som rena granskogsdelar samt delar med barrblandskog. Skogen har historiskt påverkats och formats av upprepade skogsbränder, och spåren efter dessa finns att se i stubbar och lågor. Tallskogen är bitvis ljusöppen med stort inslag av träd över 200 år.

I de grandominerade sluttningarna är förekomsten av död ved riklig. Större delen av området är opåverkat av modernt skogsbruk, även om spår efter dimensionsavverkning finns. I området har en rad naturvårdsintressanta arter noterats. Terrängen är kuperad med låga åsgsryggar i N-S riktning i de sydligare delarna medan marken höjer sig betydligt högre och mot själva berget Oxeråsen i nordväst.

Fältskiktet domineras av ris, främst blåbär, med örter och fräkenväxter i bäckdrågen. Hela området är tydligt påverkat av bränder historiskt och i en brandstubbe har brandljud från sex bränder räknats in. Övermossade gamla tallågor med hård silverved och spår av genomlevda bränder finns här och var, även om lågorna generellt ofta är av yngre karaktär. Tall dominerar i vissa delar, framför allt längs de lägre bergsryggarna i syd och väst.

Där är brandprägeln tydlig och naturvårdsbränningar skulle ytterligare förstärka områdets naturvärden. Mängden död ved varierar i dessa delar, men är generellt inte påtagligt hög. Oxeråsens brantare och grandominerade sidor håller däremot rikliga mängder död ved i form av lågor av skiftande ålder och grovlek. På sina håll är terrängen rent svårframkomklig på grund av alla lågor.Granskogen är flerskiktat med stor ålder- och diameterspridning.

Mot höjderna förkommer dessutom mycket toppbrott. Utöver spår efter äldre tiders dimensionsavverkningar är området med några få undantag opåverkat av modernt skogsbruk. Vissa delar är påverkade av gallring/avverkning men ha gott om kvarvarande gamla överståndare kvar. Beståndsåldern varierar, men är generellt hög.

I stora delar av området ligger den på ca 170 år, medan den i andra delar är lägre, ibland i kombination med en påbörjad självgallring som lyfter naturvärdena. Gamla tallar över 200 år är ett vanligt inslag i området. I öster avgränsas området mot en skogsbäck omigven av gransumpskog som bitvis är bördig med högörter i fältskiktet. Arter som hittats i området är bl.a. fläckporing, dropptaggsvamp, svart taggsvamp, viloettgrå tagellav, garnlav, kolflarnlav, liten spiklav, spår av tretåig hackspett och tallticka.

## Om området

Naturreservat i Mora, bildat 2024. Areal 278 hektar. Förvaltare: Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Syftet med skyddet är att bevara biologisk mångfald (lavflora, skalbaggsfauna, svampflora), skydda och återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer (barrskog, bränning, intern dynamik, skogsmiljöer), tillgodose behov av område för friluftslivet (frånvaro av skogsbruk och exploatering mm), naturlighet (tysthet) och vårda och bevara värdefulla naturmiljöer (barrskog, bränning, intern dynamik, skogsmiljöer).

*Beskrivningen kommer från Naturvårdsregistret (Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Dalarnas län).*

Mora, Dalarna · Fler utflyktsmål i Dalarna

I närheten

Naturreservat i Dalarna