Långshyttan

Bruksort norr om Hedemora med rötter i en 1400-talshytta, där Klosterverken var pionjärer för moderna masugnar och tidigt tillverkade rostfritt stål.

Långshyttan ligger omkring två mil norr om Hedemora och är centrum i ett gammalt järnbruksområde. Byn nämns 1427, och troligen fanns en hytta vid Långshytteån redan under 1400-talet. Namnet, belagt 1535 som Longzhytthan, kommer av sjön Lången och hytta. År 1595 fanns fem hammarsmedjor längs ån.

## Från bergsmanshytta till stålverk

Klosters bruk köpte andelar från 1805, och när den siste bergsmannen sålt 1859 ägde bruket allt. År 1861 ersattes bergsmanshyttan av en ny hytta som länge var Sveriges största, och samma år anlades ett bessemerverk. Arbetarkaserner byggdes för de omkring hundra nya arbetarna, och flera finns kvar. Bruket byggde sin framgång på Gustaf de Lavals innovationer och var tidigt ute med moderna masugnar. År 1920 tillverkades här för första gången i Sverige rostfritt järn och snabbstål i flera former. Från 1927 hörde bruket till Fagerstakoncernen som Klosterverken.

## Järnvägen och nedgången

Den smalspåriga Byvalla–Långshyttans Järnväg öppnade 1891 och lades ned 1964. Hyttan blåstes ned 1948 och martinverket 1971. Långshyttan är ett av besöksmålen längs natur- och kulturleden Husbyringen, liksom Stjärnsund.

Hedemora, Dalarna · Fler utflyktsmål i Dalarna

I närheten

Kulturmiljöer i Dalarna