Hunnsberget
Hunnsbergsområdet ingår i Myrskyddsplan för Sverige och i Ramsar-området Tönnersjöheden-Årshultsmyren (i Kronobergs län ingår dessutom Lunnarna och det befintliga naturreservatet …
Hunnsbergsområdet ingår i Myrskyddsplan för Sverige och i Ramsar-området Tönnersjöheden-Årshultsmyren (i Kronobergs län ingår dessutom Lunnarna och det befintliga naturreservatet Årshultsmyren). Öppna våtmarker och sumpskogar i södra delen av området har i år föreslagits ingå i nätverket Natura 2000. Hela Ramsar-området är klassat som riksintresse för naturvården. Hunnsberget är ett mycket markerat restberg (230 m.ö.h.) som höjer sig 50 meter över det flacka landskapet av vida våtmarker och skog.
Nedanför berget slingrar sig Lidhultsån fram. Längs ån finns mader och våta topogena kärr. Från berget och från nordost sluttar moränen kraftigt mot kärren och källflöden och översilning uppkommer. I anslutning till maderna och kärren utefter ån finns glest tallbevuxna svagt välvda mossar med smala, distinkta laggkärr.
Nordost om berget finns glest tallbevuxna kärr med rikligt med torrakor. Killekärren längst i nordost är soligena kärr med gungflyartad karaktär. I området finns två registrerade nyckelbiotoper. Den stora nyckelbiotopen i norra delen består av gammal tallskog med skiftande graninblandning.
Vissa delar har naturskogsprägel med gamla träd, rotvältor, lågor och högstubbar. Genom skogen löper ett flertal fuktstråk som ställvis sluttar flera meter. Mycket fina öppna våtmarker gränsar intill. På södra sluttningen av Hunnsberget finns en nyckelbiotop som till del består av lodräta bergväggar.
Skogen är lövdominerad och ek är det vanligaste trädslaget. Båda nyckelbiotoperna har intressant flora. Berggrunden består av gnejs medan Hunnsberget består av grönsten, sannolikt amfibolit. I vegetationen märks arter som lopplummer, klotstarr, spindelblomster och korallrot.
I den norra nyckelbiotopen finns dessutom knärot, kambräken och granbräken. På tallarna växer rikligt med blodlav. På Hunnsbergets sluttning växer rikligt med vildkaprifol och gräset piprör klär bergets nedre del. Andra växter på bergssidan är hällebräken, svartbräken, stenbräken, bergspring, backdunört, lundgröe och träjon.
Dvärgbjörk förekommer rikligt i myrarna i hela området. I kärren runt ån växer trådstarr, flaskstarr och rikligt med dystarr. Ån är rik på vit näckros. Djurlivet är inte inventerat.
Känt är dock att området har en god stam av tjäder och orre och att ljungpipare häckar. Hunnsberget är det högsta och mest utmärkande restberget i västra delen av länet. Från toppen har man mycket fin utsikt mot sydöst. Platsen har redan idag stor betydelse för rörligt friluftsliv men skulle sannolikt kunna marknadsföras ytterligare tillsammans med naturreservat m.m. i trakten.
Skogssällskapet, som äger en tredjedel av berget och stora arealer av angränsande mark, har upprättat en vandringsled som passerar berget och området västerut mot Lunnarna.
## Om området
Naturreservat i Ljungby, bildat 2024. Areal 350 hektar. Förvaltare: Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Syftet med skyddet är att bevara biologisk mångfald (fågelfauna, kärlväxtflora), tillgodose behov av område för friluftslivet (besöksobjekt, frånvaro av skogsbruk och exploatering mm), landskapsbild; öppna landskap och utsiktsplatser, naturlighet (tysthet, naturpedagogik) och vårda och bevara värdefulla naturmiljöer (blandmyr, geologi, intern dynamik, kärr, lövskog, skogsmiljöer, sumpskog, vattenfluktuationer, våtmarksmiljöer).
*Beskrivningen kommer från Naturvårdsregistret (Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län).*
Ljungby, Småland · Fler utflyktsmål i Småland
I närheten
- Årshultsmyren (3 km)
- Porsbjär (4.5 km)
- Prosteköp (5.1 km)
- Rocknenområdet (9.6 km)
- Lidhultsåsen (5.9 km)
- Långhultamyren (11.1 km)
- Mogölsmyren (7.4 km)
- Ljungsjömyren (9 km)
