Fröå gruva
Gruvindustrin i Jämtland och Härjedalen under 1700- och 1800-talen fick aldrig någon större betydelse för Sveriges ekonomi, men den var betydelsefull för den lokala och regionala …
Gruvindustrin i Jämtland och Härjedalen under 1700- och 1800-talen fick aldrig någon större betydelse för Sveriges ekonomi, men den var betydelsefull för den lokala och regionala ekonomin och sysselsättningen. Ljusnedals bruk och Gustafs- och Carlsbergs kopparverk var de gruvindustrier i länet som pågick längst, men verksamheterna kämpade mot sinande malmtillgångar och osäkra förhållanden. Gustafs- och Carlsbergs kopparverk utgjorde i början av 1800-talet Jämtlands största samhällsbildning. Befolkningsmängden i Fröå/Huså uppgick kring år 1800 till 600 invånare. (Ullberg G. 1967) Att jämföra med Östersund stad som vid mitten av 1820 bestod av knappt 400 invånare. (Renthzog S.
Andersson U. 1986) Gruvschakten var samlade på sluttningarna av Åreskutan i Fröå och Huså, medan andra kompletterande gruvverksamheter så som dammar, kanaler, hammare, smedjor, kraftverk, hyttor, myntverk var delvis förlagda till angränsande orter. Verksamheten vid Fröå gruva delas in i tre etapper: ¿ 1744 - 1808 ¿ 1829 - 1881 ¿ 1909 - 1919 Den första epoken påbörjades i den så kallade Gustafsgruvan med namn efter dåvarande arvprinsen, senare kung Gustav III, och utvidgades senare med Drottnings- och Carlsgruvorna. År 1808 avslutades den första gruvepoken och kopparbrytningen lades ned på grund av dålig lönsamhet. År 1829 inleddes nästa epok i Fröås historia då nya kopparfyndigheter påträffades.
År 1881 upphörde gruvhanteringen för andra gången, men endast för att vila till 1909 då P.J. Borgström, en jämte som emigrerade till USA i slutet av 1800-talet, lyckades entusiasmera några amerikanska malmletare för Åreskutans kopparfyndigheter. Amerikanska experter reste till Fröå och Huså och konstaterade att det fanns mera koppar att bryta. 1910 bildades gruvbolaget, Duluth-Huså Copper Mines Company för Fröå. Gruvbrytningen satte åter fart i Fröå, gruvbyn fylldes med folk och gruvor och byggnader rustades upp.
Men tyvärr grusades de nya ägarnas förhoppningar. I gruvans västra del kallat ¿Sänket¿ var kopparhalten mycket bra, men efterfrågan på koppar försvann och det blev slut på första världskriget. 1919 gick bolaget i konkurs, den amerikanska epoken var slut och gruvbrytningen upphörde för tredje och sista gången. I gruvorna i Åre (Gustavs och Carlberg) har det från mitten av 1700-talet fram till 1919 brutits 3 896 ton koppar (F.R Tegengren, 1924). Efter nedläggningen 1919 kom gruvområdet sakta avfolkas, byggnaderna förföll och markerna växte igen.
De sista bofasta inom området lämnade sin torpstuga 1971. (Jamtli 2013) Den ideella föreningen Fröå gruva bildades 1984. Föreningens uppgift är att bevara, rekonstruera och levandegöra Fröå. Föreningen har genom åren genomfört många projekt och åtgärder som bevarat områdets natur- och kulturvärden. De olika tidsperioderna i Fröå har alla lämnat spår i det nutida landskapet.
De stora dragen och strukturer med dagbrott med schakt, öppna marker och gruvtorp utgör en kronologisk berättelse. Att området successivt förändrats gör att det finns spår kvar från samtliga verksamhetsetapper. Floran som är knuten till hävd genom slåtter och bete växer fortfarande inom området och kring torpstugorna finns rester kvar av kulturväxter och små enkla trädgårdstäppor.
## Om området
Kulturreservat i Åre, bildat 2025. Areal 102 hektar. Förvaltare: Länsstyrelsen i Jämtlands län.
*Beskrivningen kommer från Naturvårdsregistret (Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län).*
Åre, Jämtland · Fler utflyktsmål i Jämtland
I närheten
- Östra leden till Åreskutans topp (5.9 km)
- Sverigeleden: Valne–Åre–Sandvika (5.9 km)
- Åre gamla kyrka (6.5 km)
- Åreskutan (6.6 km)
- Åre Bergbana (6.6 km)
- Åre Kabinbana (6.7 km)
- Åre hembygdsgård (9.2 km)
- Huså (10.7 km)
