Buldanberget-Bielloáhpe
Området ligger cirka 10 km sydväst om Kåbdalis och angränsar i nordväst till Udtja naturreservat. Ungefär 500 meter ifrån den nordvästra gränsen når Buldanbergets topp 530 m.ö.h.
Området ligger cirka 10 km sydväst om Kåbdalis och angränsar i nordväst till Udtja naturreservat. Ungefär 500 meter ifrån den nordvästra gränsen når Buldanbergets topp 530 m.ö.h. Från bergstoppen går en bred sluttning mot sydost som slutligen når reservatets topografiska sänka. Sänkan är våtmarksområdet Bielloáhpe, som är strax under 400 m.ö.h. som minst.
Våtmarken är stor och värdefull. Den utgör ungefär en tredjedel av reservatets areal, och länets våtmarksinventering har tilldelat Bielloáhpe högsta naturvärdesklass. Öster om våtmarkerna ingår även delar av Kvänbergets södra och nordvästra sluttningar. Detta fjällnära läge var cirka 16 km ifrån högsta kustlinjen men istidens efterlämningar är synbara än idag.
Isräfflor på Buldanbergets östsida visar att inlandsisens färdriktning här var 315° från nord. Inlandsisen har barskrapat vissa områden på jord, och lämnat efter sig de hällmarker som finns i reservatet idag. När isen slutligen smälte skapades de åsar och dödisgropar som också karakteriserar området. Berggrunden utgörs till största del av granodiorit förutom vid Bielloáhpe där paragnejs dominerar.
Skogen utgörs till största del av tallnaturskog med mindre partier tallurskog och restskog. Mestadels växer skogen i sammanhängande bestånd, men betydande arealer även i mosaik med myrmarker och inte sällan i närhet till tjärnar. I anslutning till Bielloáhpe och längs Kvänbergets sydsluttning är det fuktigare, och där är förekomsten av granar större. I övrigt är markskiktet av lingon- och blåbärstyp, och markfuktigheten varierar mellan torr och frisk.
En påtaglig mängd månghundraåriga tallar finns i området, bland annat i den glesa tallskogen uppe på Buldanberget. Äldre granar och björkar förekommer också återkommande. Området är tydligt påverkat av äldre tiders skogsbruk, i synnerhet dimensionshuggningar som lämnat spår över stora delar av området. Spår från minst två skogsbränder har också identifierats.
Av dessa skäl är mängden lågor och död ved överlag sparsam. I reservatet ingår flera sjöar och vattendrag som hyser höga limniska värden. Dessa flödar norrut ner i Juokeljåkkå och vidare ner i Piteälven, vilket även är riktningen på våtmarkernas avvattning. Sjöarna och vattendragen är således del av den särskilt värdefulla Piteälvens vattensystem, som även är ett utpekat Natura 2000-område.
Utter, flodpärlmussla, stensimpa och vildlax förekommer i systemet, men det är vid beslutstillfället okänt huruvida dessa förekommer inom reservatsområdet. Udtja sameby har renskötselrätt i området, och de nyttjar det som vinterland, vårland och höstland. Området är dessutom inom rennäringens riksintresse.
## Om området
Naturreservat i Jokkmokk, bildat 2023. Areal 917 hektar. Förvaltare: Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Syftet med skyddet är att bevara biologisk mångfald (men ej preciserat, syfte åberopat) och vårda och bevara värdefulla naturmiljöer (liminiska miljöer, skogsmiljöer, vattendrag, våtmarksmiljöer).
*Beskrivningen kommer från Naturvårdsregistret (Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Norrbottens län).*
Jokkmokk, Lappland · Fler utflyktsmål i Lappland
I närheten
- Biellovárre (3.9 km)
- Tjaraivare (6.5 km)
- Kronogård fjällurskog (17.3 km)
- Parravirreheden (17.8 km)
- Tabmokåive-Luossejaure (17.9 km)
- Suorke domänreservat (11.6 km)
- Kåbdalisvare (13.2 km)
- Illok (13.7 km)
