Ängerån
Ängerån, har sina källflöden i den del av västra Hälsingland som tillhör Jämtlands län och ligger nära gränsen till Härjedalen.
Ängerån, har sina källflöden i den del av västra Hälsingland som tillhör Jämtlands län och ligger nära gränsen till Härjedalen. Avrinningsområdet omfattar 386 km2 och ån faller ut i Ljusnan vid Laforsens kraftverksmagasin. Ängerån är en medelstor å med medelvattenföringen 4,4 m3/s. Reservatsdelen av ån sträcker sig från 338 meter över havet vid Digerfallet vid länsgränsen till 214 meter över havet vid mynningen i Ljusnan.
I Ängeråns dalgång som här löper parallellt med Ljusnans dalgång har isälvsavlagringar avsatts både över och under högsta kustlinjen. Isälvsstråket kan ses som en förgrening av Ljusnanåsen eller Näsbergsåsen. Över högsta kustlinjen är de framför allt utbildade som sandurfält och under högsta kustlinjen nära utflödet i Laforsendammen som ett isälvsdelta. Längs ån finns gott om strömrännor och varierade och ofta vackert utformade åsbildningar som illustrerar smältvattenavrinningen under isens avsmältning.
Vid Gommorsberget bildar åsen ett åsnät med en utpräglad getryggsås med parallella ryggar och isolerade kullar avsatta under isen. Ängeråns övre halva har brant fallprofil med talrika branta forsar och små fall med block eller klippstränder. Det stora inslaget av renspolade strandhällar och vattenslipade klippor med jättegrytor eller andra erosionsformer är utmärkande för denna del av ån. Former som av allt att döma utmejslats under istidens slutfas.
Den nedre delen (nedströms Losbron vid väg 296) har en flackare fallprofil och ån är bredare med lugnflytande sel. Stränderna präglas av isälvsavlagringarna, och är steniga-grusiga eller överväxta av strandkärr. Ängerån utnyttjades intensivt under flottningsepoken och bär tydliga spår av flottledsrensningar men innehåller också avgreningar som skonats från rensningar. Omsorgsfullt anlagda stenkistor och rester av flottningsrännor förekommer på flera ställen och har dokumenterats i en kulturhistorisk inventering.
Tidigare försök till återställningar av rensningarna har gjorts på flera ställen. Natura 2000-området ingår i EU-projektet ?Rivers of Life? som syftar till att med moderna metoder återställa delar av vattendrag som fått försämrade livsmiljöer på grund av flottningen. Utter förekommer troligen permanent i Ängerån och flodpärlmussla förekommer längs flera åsträckor. Uppföljning av musselbestånden görs både i
## Om området
Naturreservat i Ljusdal, bildat 2026. Areal 733 hektar, varav 626 hektar land. Förvaltare: Länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Syftet med skyddet är att bevara biologisk mångfald, skydda och återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer, skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter (skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter) och tillgodose behov av område för friluftslivet.
*Beskrivningen kommer från Naturvårdsregistret (Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Gävleborgs län).*
Ljusdal, Hälsingland · Fler utflyktsmål i Hälsingland
I närheten
- Ängraån (2.4 km)
- Sillerberget (2.9 km)
- Grötvallsskogen (3.4 km)
- Kårböle skans (6.4 km)
- Jonasesmyran (4.8 km)
- Skrebbmyran (8.8 km)
- Ängrabrännan (9.4 km)
- Skansberget (5.7 km)
Naturreservat i Hälsingland · Kust och bad i Hälsingland · Sjöar och vatten i Hälsingland
