Ämtefall

Söder om Ämtefall reser sig höga och mycket blockrika branter. Här växer gamla granar och det är gott om död ved i form av lågor.

Söder om Ämtefall reser sig höga och mycket blockrika branter. Här växer gamla granar och det är gott om död ved i form av lågor. På några lågor växer krävande mossor som vedtrappmossa, liten hornfliksmossa och grön sköldmossa. Högst upp i branten är det gott om asp.

På dessa kan man hitta aspgelélav och den i länet mycket sällsynta skrovellaven. Hällmarksskogen ovanför branterna är småkuperad och fuktsänkor med lodytor förekommer. På flera lodytor rakt ovanför Ämtefall växer den ovanliga norrlandslaven. Tallarna i hällmarksskogen är i allmänhet kring 130 år men enstaka äldre träd finns.

Den krävande garnlaven finns på en äldre tall i östra delen av området och här växer även den ovanliga laxtickan på en tallåga. I väster rinner en skogsbäck nerskuren i en ravin och längs med denna är det gott om död ved och här finns fler krävande kryptogamer. Bäcken är mestadels välskuggad och rinner fram i en grunt nedskuren ravin bevuxen av gran och tall. Närmast bäcken förekommer även en del klibbal.

Ravinen är fuktig och här och var tränger rörligt markvatten fram och bildar källpåverkade partier med intressant flora. De värdefullaste partierna finns nedanför vägen i nordostdär bl a mörk husmossa förekommer inom ett större område. I en äldre bäckfåra, där vatten enbart rinner under högflöden, växer ett rikligt bestånd av den ovanliga dunmossan. Bäcken har ett mestadels naturligt lopp, men spår av fysisk påverkan finns i de övre partierna.

I de nedre delarna har bäcken ett meandrande lopp. Bäcken är mestadels 2-4 meter bred och vattnet omväxlande svagt strömmande till strömmande. Strömsträckor förekommer främst i de centrala delarna av området. Bottmaterialet utgörs omväxlande av organiska sediment, sand, grus, sten och block.

I de nedre delarna dominerar sand, medan grövre bottenmaterial är vanligast i de strömmande, centrala delarna. Vattenvegetationen är sparsam och domineras av näckmossa och bäcklav som växer på stenar och block i de strömmande partierna, samt ältranunkel och bäcknate som förekommer i de mindre strömsatta delarna. Bäcken hyser även abborre, mört, lake och bäcknejonöga. Sammanfattning: Området har höga naturvärden knutna till en varierad blandskogsmiljö med inslag av gamla träd och död ved i olika fuktighetsgrad och exponering.

Särskilt de gamla asparna är viktiga men rödlistade arter finns på död ved även av barrträd. 9 rödlistade arter är påträffade här utan att någon insektsinventering är genomförd. Ämtenbäcken har ett huvudsakligen naturligt och delvis meandrande lopp med en låg grad av fysisk påverkan och en väl fungerande kantzon med skuggande träd och buskar. Strömförhållandena är varierande med en hög andel strömmande sträckor. Bäcken har en artrik fiskfauna med förekomst av bl a bäcknejonöga och nyttjas som rast- och övervintringslokal för strömstare.

I bäcken växer den regionalt ganska ovanliga bäcknaten. I den fuktiga strandskogen finns områden med framträngande markvatten vilket skapat en intressant mossflora med bl a de krävande arterna dunmossa och mörk husmossa.

## Om området

Naturreservat i Norrköping, bildat 2017. Areal 28,3 hektar. Förvaltare: Länsstyrelsen i Östergötlands län.

Syftet med skyddet är att bevara biologisk mångfald (lavflora, mossflora, svampflora, övriga evertebrater) och vårda och bevara värdefulla naturmiljöer (barrskog, blandskog, intern dynamik, liminiska miljöer, skogsmiljöer, vattendrag).

*Beskrivningen kommer från Naturvårdsregistret (Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Östergötlands län).*

Norrköping, Östergötland · Fler utflyktsmål i Östergötland